Och så ett till iPhonen...

På beställning blev det ett fodral till iPhone också. Inte helt lätt att få till rätt storlek, men en erfarenhet av att ha gjort de olika fodralen är att vid tovning drar materialet inte ihop sig så mycket på bredden men desto mer på höjden.

Alla dessa tekniska prylar...

Jag ÄLSKAR mina tekniska prylar, iPad, iPod, iPhone och så läsplattan förstås. Jag har dom flesta med mig jämt i handväskan och då måste man ju skydda dom. Och vad kan vara bättre än ett mjukt skyddande tovat fodral? Det är spännande att tova, man vet aldrig hur det blir eller om man stickat tillräckligt stort för att det ska bli lagom när det är tovat. Men dom här är jag riktigt nöjd med! IPad fodralet är gjort av Järbos Lovika-garn, till läsplattefodralen använde jag Marks & Kattens Tuva. IPoden fick ett litet fodral stickat av Marks & Kattens ECO Baby ull Color.

Skål!

Presentkort är så himla praktiskt men samtidigt så himla tråkigt. Hur kul är det att få ett kuvert i handen? Känns liksom inte så festligt. Min supergoa vän fyllde år nyligen och vad ger man nån som har allt? Jo, en tjejmiddag på stan med god mat, gott vin och trevligt sällskap. Det virkade vinglaset fick liksom representera allt det.

Prinsessan på ärten

Jag kunde helt enkelt inte motstå. Det blev ett alster till ur Annika Messings härliga virkbok. En liten prinsessa på ärten med krona och allt! :-)

Men nu är det virkvila ett tag - högerarmen klagar och då får det bli något anna projekt, hmm....vad ska jag hitta på då?

Det ska va husvagn!

Annika Messing har gjort en underbar bok (Välkommen till virkligheten) med massor av kul figurer att virka. Jag följer hennes blogg och blev helt kär i bilen med husvagnen och var bara tvungen att köpa boken!

Min första bil med husvagn är nu tillverkad och kanske finns det fler på gång i verkstan, vem vet?

Den lilla svarta

En svart sjal är ALLTID bra att ha. Den här är nog den mest genomarbetade jag gjort i sjalväg. Ofta brukar jag göra snabba, luftiga historier men den här fick ta sin tid. Den är stickad på bredden, dvs jag började i ena änden och ökar bara åt ena hållet. Jag började alltså inte från spetsen och virkade uppåt. Enklare att hålla koll på ökningarna och lite roligare slutresultat. :-)

I nyårslöftestider...

En del kanske blir mer sugna, men själv tycker jag det känns bra att äta dom här godsakerna med ögonen istället för med munnen. Kanske kan årets nyårslöfte för en gångs skull bli uppfyllt? :-)